Det är nog bara att inse fakta för mig. Jag är nog extremt känslig för kolhydrater och socker. Kanske till och med sockerberoende om sanningen ska fram. Idag är det dag 2 i sockeravgiftningen. Min egenhändiga. Jag vet ju att om jag inte äter några kolhydrater, glass eller godis så slutar suget komma om en sådär två veckor. Vägen dit är ju lite krokig och jobbig men jag har fuskat i några veckor nu med framför allt glass. Jag älskar glass så jag kanske måste kolla upp något LCHF recept på glass så jag kan få njuta av glass utan dåligt samvete och utan sockersuget.

Fy fasen så jobbigt det är att vara kolhydratkänslig. Allt är ju så förbaskat gott, bröd, pizza, potatis, eller så är det helt enkelt så att jag bara är sockerberoende.

Ni ser ju att jag svamlar på här...

Jag vet inte men jag kanske just har erkänt för mig själv och alla er som nån gång kikar in hit att jag nog är sockerberoende eller dylikt.

Hur som helst så ska jag ut i regnet nu med min söta hund.
Jag har alltid, sen jag testade dem första gången, tyckt att kokospannkakor varit supergott. Men idag vet jag inte vad det är som är fel med dem. Det smakar inget och är kladdiga och klibbiga. Förstår inte vad jag gjort för fel för jag har gjort som alltid förr. Inte ens med grädde och blåbär/hallon blev det gott. Undrar om jag glömde något trots allt??

Receptet som jag använt mig av finns i boken "LCHF husmanskost" av Anna Hallén. Jag gillar den boken vädligt mycket. Här kommer en bild som jag fann på google.

Snart. Första juni är det dags igen för att mäta mina framgångar(hoppas jag) med måttbandet. Jag tror dock inte att det hänt något på den fronten tyvärr...det har ju inte hänt speciellt mycket med vikten så då har det nog inte hänt något med måtten heller.

Jag hoppas att måtten har blivit mindre.

Bild från google.
Kom just på att jag glömt att redovisa mina mått. Både från den första april och första maj, så här kommer mina mått:

1 april:

Överarm: 39 cm
Bröstben/rygg: 102 cm
Byst: 116 cm
Under byst: 100 cm
Midja: 98 cm
Stuss: 121 cm
Lår: 70 cm
Vad: 43 cm

1 maj:

Överarm: 38 cm
Bröstben/rygg: 101cm
Byst: 112 cm
Under byst: 97 cm
Midja: 98 cm
Stuss: 121 cm
Lår: 69,5 cm
Vad: 43 cm

Det har hänt lite, men inget som syns. Jag känner däremot på tröjor att de har blivit lite(inte speciellt mycket) större. Byxor sitter däremot mycket lösare och jag måste ha skärp i alla mina byxor trots att det inte syns på måtten så måste det ha hänt något i alla fall. Och ingen är gladare än jag. Fick i helgen en inbjudan till en släktträff i augusti så jag önskar och hoppas och jag ska kämpa för att ha nått mål 1 tills dess! Och har jag lyckats få bort ännu mer vikt så gladare blir jag. Skulle vara skönt att få komma dit och känna mig lite finare än vad jag gör just nu. Och så måste jag förstås shoppa en klänning som jag kan ha då. OM jag ska gå förstås. :-) Men jag ska ha nått mål 1 tills i augusti!
Usch, känner mig inte riktigt i topptrim. Jag undrar om mitt låga blodtryck blivit ännu lägre än det var då jag var till sjukhuset. Då låg det ju på 105/65 vilket är lågt i jämförelse med vad jag brukar ha. Har ju hört att många som äter LCHF får sluta med sina blodtryckssänkande mediciner när de börjat med LCHF. Kanske är det samma fenomen som händer i min kropp nu. Man kan ju alltid hoppas. Då kanske jag slipper min medicin också. VI får väl se när jag kommer till doktorn nästa gång i maj.

Varför är jag så hysterisk över min invägning? Jag är jätteorolig att jag inte ska gå ner mer i vikt trots att jag äter enbart LCHF och att det inte ska fungera för mig. Jag är rädd att jag inte ska gå ner i vikt. Jag hoppas att jag åtminstonde stått still och inte gått upp. Jag är hysteriskt rädd att misslyckas den här gången? Jag vill ju så vädligt gärna lyckas gå ner till målvikten.

Jag är med i en bokklubb och varje månad kommer så ett magasin där olika utvalda böcker finns. Det är en mycket bra bokklubb med varierat innehåll. Bland annat så finns många kokböcker av de mest skilda slag. I månadens magasin fanns en bok med som jag tyckte så mycket intressant ut, Baka med LCHF av Mariann Andersson. För min egen del så känner jag just nu inget sug efter något sött till kaffet och jag känner heller inget behov av något sött men när det blir storhelger eller vid festliga tillfällen så kan det ju vara kul att ha något lite extra gott att äta. Den här boken ser väldigt inbjudande ut på framsidan. Vi får se om jag ska köpa den i framtiden men det blir inte nu, då jag är väldigt hård med mitt LCHFande.

Bild från google; Baka med LCHF(sökord).

Dock kan jag känna lite fundersamhet inför det faktum att äta något som smakar sött, jag är rädd att det ska trigga igång mitt riktiga sötsug. Det har ju fungerat att äta mörk choklad men jag är helt övertygad om att mitt sötsug kommer igång om jag äter något som smakar sött. På något sätt känns det som det är enklare att avstå från allt som kan förstöra för mig men det kanske blir lättare i framtiden att äta saker som kanske smakar lite sött.

Hur fungerar det för er? Kan ni äta saker som är söta utan att trigga i gång sötsuget? Ni kanske inte är så känsliga för sött som jag(jag är extremt känslig för sött) är men om du är det hur fungerar det då för dig?

Imorgon är det dags igen. Veckovägningen. Den här gången är jag jättenervös för att jag inte har gått ner i vikt, inte ett enda gram. Kan faktiskt vara så då det är den tiden under månaden då kvinnokroppen bestämt sig för att det är helt okej att gå upp i vikt trots att ägarinnan inte vill gå upp ett enda milligram!

Jag har varit duktig den här veckan med maten. Jag har inte fuskat en gång MEN jag har skippat lunchen en gång. I fredags var jag konstig i magen hela dagen. Vet inte vad det berodde på men jag kunde inte äta frukost förrän klockan var 9.30 och sen när klockan var 18.30 då var jag hungrig nästa gång. Det är det avvikelser jag har gjort under den gågna veckan.

Ja, jag är väldigt orolig inför morgondagens invägning. Men jag är nöjd med minus 0,5 kg. Huvudsaken är att det inte är plus på vågen.
Måste bara fråga om någon av er som läser min blogg och äter enligt LCHF en sak. Jag har ju av traditionell kosthållning fått lära mig att man ska äta frukost, lunch och middag och kanske till och med mellanmål. Mellanmål har jag rationaliserat bort för länge sedan men frukost, lunch och middag äter jag. MEN sedan jag började med LCHF så är jag konstant mätt. Jag hinner inte bli hungrig mellan mattiderna. Det jag undrar över är om jag måste äta alla tre målen nu när jag äter enligt LCHF eller kan jag hoppa över någon av måltiderna de dagar jag verkligen inte känner för att äta tex middag?

Jag äter ganska små portioner och det har jag alltid gjort. Mat har inte varit ett bekymmer för mig någonsin. Jag har inte ätit mat när jag varit sugen på godis...ni som varit där förstår säkert vad jag pratar om. Att godis, kakor, glass och annat sött varit mitt bekymmer, inte mat. Man ställer sig inte å lagar mat när man är godissugen! Då vill åtminstone jag ha sockerpreparerat godis! :-)

Idag orkade jag inte engagera mig speciellt mycket i min frukost. Två kokta ägg, som skötte sig själv i kastrullen, toppade med lite smör som jag mosade dem i. Snabbfrulle blev det idag då.

Tittar just nu på tv4s nyhetsmorgon och förundras över att Bisfenol A(tror det heter så) inte förbjudits tidigare. Kan ge cancer men också hormonförändringar och då funderar jag genast över hur länge detta ämne funnits i bla barnmat och undrar samtidigt hur många som kommer växa upp och få svårigheter med att reproducera sig. Hemskt att mat ska få leda till sådant att man inte haft bättre kontroller på barnmat.

Usch, vilket väder det är ute! Jaja, det hjälper ingen hundmänniska. Det är bara att ta på regnstället å glatt gå ut på morgonpromenaden som har sin ändstation på jobbet. Ha en god dag.
Jag har en väninna som för ungefär 3 veckor sedan gjorde en gastric bypass. Hon är helt förskräckt över att jag äter enligt LCHF. Hon är så extremt rädd att jag om 15 år ska ha helt igenkletade blodkärl och att hela mitt blodomlopp ska vara helt förstört. Jag ska helt ärligt säga att det finns en liten sådan rädsla hos mig med men jag mår ju så mycket bättre nu än när jag vräker i mig kolhydrater som får mig att frossa i chokladbollar, biskvier, snickers, lakritsfiskar och choklad(marabou ljus). Jag kan inte kontrollera mitt kolhydratintag helt och hållet eller kanske vi ska säga sockerintag då jag äter sådant som baseras på ris, majs, potatis och stärkelser. Jag är konstant sugen på något sött och jag kan inte stå emot. Jag behöver mjölk från affären(ursäkt för att kunna köpa annat) och går då dit men med slinker alltid något litet ner. En snickers, några lösgodisar, biskvier eller kakor eller storfavoriten chokladglass från SIA.

Nu när jag äter LCHF har jag INGET sötsug över huvudtaget. Jag är knappt hungrig. Men jag oroar mig för mitt kolesterolvärde. Den 8:e maj ska jag till doktorn och få reda på mitt kolesterolvärde. Jag hoppas ju att det ska vara ännu bättre än vad det var förra året. Då hade det blivit bättre. Men jag är rädd för att det ska bli värre. Jag är ju helt klart påverkad av allt skriveri som varit i tidningar och som varit i media överhuvudtaget.

Är det någon av er som äter LCHF som kollat upp ert kolesterolvärde? Hur var det? Har ni sett någon förbättring/försämring med kolesterolvärdet?
För det mesta när jag sett någon joggat eller sprungit har jag alltid tänkt att vilka självplågare det är som håller på med det. Idag däremot när jag såg en tjej som var ute och joggade så tänkte jag på hur lätt det såg ut för henne. Det kanske det inte var men det såg lätt ut. Min tanke därefter var att tänk så trevligt det kommer vara den dagen det ser och faktiskt är så där enkelt för mig.

En stor vinst i tankemönstret hos mig. Jag blev väldigt glad när jag faktisk också uppmärksammade min tanke och hur jag önskade att det en dag ska bli så där enkelt för mig med. Tur att jag har världens bästa träningskompis som fixar att jag kommer ut varenda dag året runt på promenader och han tycker att det är fantasktiskt kul att matte springer ibland.
Jag har varit helt utslagen både igår eftermiddag och nu på morgonen. När jag var ute med min hund kändes det som om jag gick i sirap. Min kropp känns som om den behöver en ordentlig vila. Kanske var det den stressiga måndagen som utlöste detta. Jag är nämligen extremt stresskänslig och har varit sjukskriven på grund av stress. Så att stressa för mig är verkligen inte något som är optimalt. Jag hoppas det går över snart. Jag får vila mycket i helgen.

Tyvärr så orkade jag inte jogg/promenera idag vilket får mig att bli lite lätt stressad över det men jag skulle nog ha kraschat halvvägs å då tyckte jag att det var bättre att bara ta en promenad å få lite steg. Jaja, jag hoppas den här dagen blir bra trots en kropp som är helt seg....
Idag känner jag mig lite stressad inför morgondagens vägning. Jag är rädd att jag inte har gått ner ett enda gram trots att jag inte har frångått min diet förutom en gång. Då hade en praktikant på jobbet bakat kladdkaka som var glutenfri till mig. Då kunde jag inte säga nej tack. Det är inte ofta någon tänker på mig när de bakar avslutningsbakningar eller överhuvudtaget för den delen. Så med lite tungt hjärta tog jag en bit och en liten klick gräddglass och ändå tyckte jag att det var kul att hon tänkt på mig. Förutom det har jag inte frångått min diet en enda gång.

Jag har ätit väldigt gott och nyttigt och allt enligt LCHF i påsk. Jag har varit bland människor som följer andra dieter och vi har lagat mat tillsammans å ändå kunnat hålla våra olika dieter utan alltför mycket krångel. Superbra! Å ändå har vi ätit påskmiddag och annat.

Jag har också joggat två gånger under påskhelgen. Och lärt mig en extremt viktig läxa! Läxan jag lärde mig var att aldrig träna ouppvärmd. FY FASEN, vad jag kämpade på sista joggingturen. Jag orkade bara med tre intervaller av mina fem. Hela kroppen skrek för varje steg jag tog och ändå kämpade jag mig igenom de två sista. Jag hade god lust att spy men behövde tack och lov inte göra det. Hela kroppen gav upp kändes det som. Jag var när jag började första omgången jogging inte varm alls utan snarare kall. Och det hjälpte inte att jogga utan det blev snarare sämre. Sista omgången jag joggade kändes det som om jag skulle dö. Så jag har verkligen lärt mig att inte jogga, eller träna överhuvudtaget och inte vara uppvärmd. Orsaken till att jag var så extremt kall var att jag hade stått still i säkert 25 minuter i -5 grader och tittat på isen som höll på att spricka. Jag var så genomkall att jag inte blev varm på hela dagen sedan...Inte ens en varm dusch hjälpte. Inte förrän jag eldade i min kamin så rummet blev 26 grader varmt så började jag tina upp....

Men imorgon ska jag ta nya tag med joggningen, intervall då förstås. Jag längtar faktiskt tills jag orkar jogga en hel runda och slipper intervallträna. :-)

Men jag är trots allt orolig att vågen inte ska visa minus imorgon. Jag kommer dock inte att mäta mig imorgon för jag tror inte det har hänt något på den fronten. Få se vad morgondagen visar. Nu ska jag ut och tjäna några steg....
Om jag får säga det alldeles själv så är jag faktiskt väldigt nöjd över mig själv. Idag gjorde jag som jag skrev i ett tidigare inlägg, jag gick i rask takt i 7 minuter och joggade i 3 minuter. Jag har kommit på att jag ska göra så i två veckor, alltså den här och nästa och sen ska jag se om jag orkar byta minuttid till 6/4. Och så kommer jag göra efter några veckor på en viss minuttid tills jag orkar jogga hela 50 minuter. Jag hoppas det är en bra plan.

Vad jag inte är så bra på däremot är att stretcha. Det skulle jag behöva bli mycket bättre på. Skulle behöva lära mig fler muskler att stretcha än de få jag kan. Undrar om det finns stretchhjälp på internet kanske? Skulle ju kunna tänka mig att det gör det förstås.

När jag kom hem från jobbet idag så tog jag med min hund och gick ut på en timmes promenad. Det är inget ovanligt, vi gör det varje dag, men idag var det väldigt skönt. Solen sken och det var ganska varmt ute. Imorse när jag var ute på promenadjoggen då var det -5 och soligt så det var ganska skönt då med.

Jag har varit till sjukhuset idag. Jag har ju fel på mina njurar så jag går och bli uppkollad en gång i halvåret. Varje gång så kollar man upp mitt kolestrolvärde, njurvärden och blodtryck. Idag låg mitt blodtryck på 105/65. Bra tyckte de på sjukhuset men jag tyckte nog att det var lite lågt. Jag brukar nämligen ligga på 120/70. Undrar om det är därför jag fryser så sjukt mycket??

Idag ska jag äta squash och blomkålssoppa med ostkex till middag. Jag längtar nästan efter middagen trots att jag åt lunch för ett tag sedan. Kanske är det för att jag joggade imorse? Men det är väl bra att jag är hungrig, jag hoppas det betyder att det bränner i fettet. ;-)
Åh, vad jag har lust att ställa mig på vågen och se om det har hänt något. Det är ju tokigt för jag ska ju bara väga mig en gång i veckan. Men jag skulle gärna vilja veta om det händer något, viktmässigt alltså. Ja, jag vet man ska inte kolla för ofta för tyvärr kan man ju gå både upp och ner några hundra gram hit å dit.

Jag ska egentligen väga mig på söndag, men jag kommer förmodligen inte att ha en tillförlitlig våg i närheten då så jag får vänta ända tills på tisdag nästa vecka. Kanske blir superkul då eftersom jag förhoppningsvis har hunnit varit ute å joggat fyra gånger till. Så då kan man ju hoppas att det hänt något på vågen.

Nä, nu ska jag diska å fixa inför morgondagen och sen ska jag sova. Ska upp tidigt i ottan och jogga/gå-rask-promenad. Min hund kommer nog att undra vad jag fått för spatt. :-)
Igår var jag till min dietist. Jag har gått hos henne i två års tid nu för att få hjälp från sjukvården att gå ner i vikt. Under min tid hos dietisten(alltså de här senaste två åren) har jag gått ner 11 kilo, men inte på grund av hennes hjälp. 5 av de elva kilona gick jag ner när jag blev väldigt sjuk under två veckors tid. Dessa kilon har jag inte gått upp igen. De övriga 6 kilona har jag gått ner pga små förändringar men inget drastiskt.

Det enda som jag fått från min dietist är att jag ska byta ut lättmjölken till standardmjölk då hon menar att det är mer mjölksocker i lättmjölk än i standardmjölk, vilket i sin tur betyder att min blodsockerkurva inte går upp så snabbt av standardmjölken.

Något annat råd har jag inte fått som varit konstruktivt eller hjälpsamt. Ja, att jag inte ska äta godis eller efterrätter eller kakor och bullar och glass men det behöver väl ingen gå till en dietist för att veta om att det inte är bra för kroppen, eller hur?!

Igår så var jag så till min dietist igen. Jag hade, förra gången jag var dit, frågat efter en kostplan att följa under några veckor. Vad fick jag tror ni? Jo, jag fick en a4-folder. I den stod det att jag ska äta enligt tallriksmodellen och sen fanns det i foldern tre förslag på frukostar. Vad säger man??? Alltså är det var min dietist får betalt för? Att ge folk råd att inte äta godis, kakor, bullar, glass, byta ut mjölken och ge en folder om att man ska äta efter tallriksmodellen? Tror dietisten seriöst att jag som är överviktig inte redan testat allt sådant???? Alltså, de allra flesta av mina överviktiga vänner vet precis vad sjukvården och livsmedelsverket rekommenderar och de allra flesta är mycket duktiga på att laga bra, nyttig mat. Det är ju inte där felet sitter utan någon annanstans.

Nu ser jag ändå på min dietist som en möjlighet att visa upp mina framsteg för. Jag går och väger mig där ungeför en gång i månaden och sen pratar vi om framgångar och misslyckanden. Det är bra. Men jag trodde ändå att jag skulle få lite bättre tips av en utbildad dietist.

Nu ska jag ju från och med 1 april äta LCHF och vara mycket strikt med det. Inget fusk de två första veckorna. Tur att det är påsk och inte jul som är min första storhelg. Jag kan äta hur mycket ägg som helst å så lite lax på sidan av!
Då ska jag börja på riktigt. Då ska jag ta nya LCHFtag och arbeta utifrån en veckoplan med både mat och träning. Träningen är dock lite svår eftersom jag redan rör på mig ungefär 2-3 timmar varje dag - allt tack vare en svart liten hund som jag har.  Trots det så väger jag alldeles för mycket men nu är det slut med det!

Jag har köpt en bok som jag läser just nu och det är den jag kommer använda mig av från och med 1 april. Då ska jag väga in mig och även mäta en massa ställen på min kropp. Om jag är riktigt modig så kanske det kommer bilder på hur jag ser ut just nu.

Tack och lov så har jag lyckats få bort 1 kilo av de 3 jag gick upp i helgen så det går ju i alla fall åt rätt håll. När jag började min viktresa nedåt som stod vågen på 118,9 och jag var verkligen jättefet. Jag är fortfarande väldigt överviktig men på söndag ska jag skriva hur många kilo jag har gått ner sedan dess, men jag kommer att använda min högsta vikt när jag kommer att tala om hur många kilo jag lyckats få bort från min kropp när jag är ner i mål. Jag kommer dock att påpeka att från den första april 2012 har jag gått ner... å så antal kilo jag lyckats få bort.

Jag har en vän som också ska gå ner i vikt. Hon och jag har redan börjat med gemensamma promenader och vi har testat pilates och en annan form av träning. Vi börjar räkna från 1 april båda två trots att vi redan börjat men just för att kunna säga att från den 1 april har jag gått ner... Och så vidare. Ni hänger ju med.

Nu så ska jag åka till jobbet.
Snart ska jag börja blogga mer här igen. Det var ju ett helt år sedan. Och visst har det väl hänt en del men inte så mycket. Jag ska dock berätta lite mer senare.

Jag har däremot inte gått ner speciellt mycket i vikt så nu ska jag återigen, en gång för alla, börja om min vikt resa nedåt! Från och med 1 april ska jag äta LCHF och inte fuska det minsta. Jag gjorde det i helgen och hade när jag ställde mig på vågen gått upp 3 kilo. 3 KILO PÅ EN HELG!!!! Det är helt galet mycket! Jag tror dock att mycket är vätska från alla kolhydrater jag satt i mig. Det tragiska är dock att innan hade jag gått ner 6 kilo, vilket jag var mycket nöjd med, och nu är jag 3 kilo tyngre igen. Inte kul någonstans.

Det roliga är att nu kan jag berätta en riktig historia angående LCHF vs Modifast. Men jag tar den senare. Nu ska jag åka till jobbet.

Ha det gott!

Förlåt mig. Jag skulle förstås ha givit er mina framgångar viktmässigt.

Startvikt: 99,8 kg

Måndagens vikt: 97,6

Det är alltså en skillnad på 2,2 kg! Trots att jag var på fest i lördags och åt en massa godsaker så har jag alltså lyckats gå ner 2,2 kilo på två veckor. Kanske inte världens största viktnedgång men jag är i alla fall nöjd!

Och varje hekto nedåt är en framgång!

Sammanlagt har jag sedan start från första början gått ner 22,3 kilo. Jag måste bara skriva de för att påminna mig själv om hur duktig jag trots allt varit även om det tagit tid.

Jag kommer också att lägga upp mina mått här senare när jag tagit dem. Det är kul att se hur mycket man minskat i centimeter också tycker jag.

Jag vet inte om jag har berättat att jag går till en dietist. Det gör jag i alla fall. Vi har länge pratat om Modifast som ett sätt att "kickstarta" en viktnedgång. Det skulle alltså göra mig inspirerad att fortsätta gå ner i vikt efter avslutad kur. Dietisten påstår att jag ska gå ner ca 1½-2 kilo per vecka och hon vill att jag ska använda Modifast i ungefär 4 veckor. Det skulle alltså kunna bli en viktnedgång på 6-8 kilo på 4 veckor. Låter grymt lockande(att gå ner i vikt alltså) så fort. Det som inte låter det minsta lockande är att under dessa fyra veckor ska jag dricka mig mätt och äta ca 1300kcal per dag. Dessutom är glukossirap huvudingrediensen i Modifast(i alla fall på den förpackning jag löste på) och jag är inte imponerad av den ingrediensen på något sätt.

Och som ni vet så äter jag LCHF inspirerat sedan två veckor tillbaka. Jag har gått ner i vikt men det har ju inte varit någon supernedgång på dessa två veckor så jag kanske gör något fel. Men det jag verkligen gillar med det här är att jag blir mätt och jag äter nog nyttigare nu än någonsin tidigare. Dessutom har jag inget sötsug överhuvudtaget. Det som jag önskar är att någon som är en betydligt mer erfarenhet av LCHF än vad jag har kunde hjälpa mig på något sätt för att få "rätt mängder" så att det skulle kunna ge mig en kickstart so to speak.
Jag känner inte heller att jag har något emot den här dieten men ska ärligt säga att jag är indoktrinerad med tankarna om förhöjt kolestrol och liknande. Jag drömde här om natten att jag var till läkaren och han sa "Vet du att det rinner ren grädde i dina blodådror". Så visst påverkas jag av det här med fetträdslan.

Men det känns på något sätt som om det här passar mig bättre än att dricka mig mätt i 4 veckor för att sedan börja äta igen. Vad skulle ni ha gjort? Testat Modifast eller fortsätta med LCHF?